I stället för plast

Överdriven användning av plast är ett globalt problem. Kunde den finländska träbaserade innovationen vara en lösning?


Nästan all mat och dryck som köps i affären samt en stor del av allt annat som vi köper är packat i plast. Det här blir extra tydligt om kommunen ordnar ett skilt insamlingskärl för plast – då kan mängden blandavfall halveras.

Överdriven användning av plast är ett globalt problem. Varje minut tas det i världen i bruk och överges miljontals plastkassar. Genom åren har många ersättande material tagits fram, men ett material som liknar plast och är lika mångsidigt och billigt har ännu inte hittats. Kunde den finländska träbaserade innovationen vara ett sådant material?

Materialet som går under produktnamnet Paptic är 80 procent biologiskt nedbrytbart och träbaserat. Materialet kan användas på nytt och ersätter till exempel butikskassar i plast och papper. Det går inte sönder som papper och väger 30 procent mindre. Det töjer så det kan användas i flexibla förpackningar och på förpackningslinjer där man förut bara har kunnat utnyttja plast. En stor fördel är att materialet kan tas fram i pappersfabriken med redan existerande teknik.

Företaget Paptic grundades 2015 och de första butikskassarna levererades till kunderna 2016. Den första användaren har varit klädbutikskedjan Seppälä. Nästa steg är en investering i en egen pappersmaskin som ska tas i bruk 2018. Det finns en efterfrågan, säger Esa Torniainen på Paptic.

– Ägarna till internationella varumärken och affärskedjor är mycket intresserade, eftersom insatta konsumenter väntar sig ansvarsfulla val av dem. Dessutom styr lagstiftningen handeln bort från användningen av plastkassar.

Plasten i haven går in i näringskedjan

Majoriteten av det skräp som flyter runt i världens hav är plast och massiva flytande öar av plast är en fara för organismerna i havet. Under de senaste åren har forskarna blivit allt mer oroliga för det mikroplast som bildas när plast faller sönder. Det bildas konstant mer mikroplast i haven och det är omöjligt att få bort.

Finlands miljöcentral (Syke) har i en studie visat att plankton äter mikroplast. Även om en del av plasten lämnar planktonen så går en del vidare i näringskedjan från en organism till en annan.

Universiteten i Exeter och Plymouth har å sin sida studerat mikroplastens inverkan på rovborstmasken: de samlar på sig giftiga ämnen som härstammar från mikroplast. Också gifterna ackumuleras och anrikas när de rör sig uppåt i näringskedjan. Högst upp i näringskedjan finns människan.

Share/Save

Koira ja kopteri pesivien metsojen apuna

Koira ja kopteri pesivien metsojen apuna

Keski-Suomen maakuntalintu metson kolme viimeisintä lisääntymiskautta ovat epäonnistuneet, ja linnut tarvitsevat pesiensä suojaamiseen apua. Sadan pesän savotta -hankkeessa kokeiltiin pesän bongausta kopterilla.

Lähimetsistä syntyy sähköä ja lämpöä koteihin

Lähimetsistä syntyy sähköä ja lämpöä koteihin

Tampereen Sähkölaitos tuottaa bioenergiaa hakkeella, jota saadaan oman maakunnan metsistä. Sahoille tai selluntuotantoon kelpaamattomat puunosat poltetaan sähköksi ja lämmöksi voimalaitoksessa. Hake korvaa uusiutumattomia ja ulkomailta tuotuja polttoaineita.

Kosmetiikkaa suomalaisesta metsästä – 5 arvokasta raaka-ainetta

Kosmetiikkaa suomalaisesta metsästä – 5 arvokasta raaka-ainetta

Pohjoisen karuissa kasvuolosuhteissa selviytyvät puut ja varvut kiinnostavat kosmetiikan valmistajia. Puunjalostuksen ja marjastuksen sivutuotteena syntyvästä jätteestä eristetään arvokkaita, antioksidanttipitoisia ainesosia kauneudenhoitoon.

Mistä löydän korvasieniä?

Mistä löydän korvasieniä?

Kokeneet sienestäjät tietävät, että korvasieniä on turha etsiä mänty-, kuusi- tai sekametsästä.

Luontoa ei saa unohtaa

Luontoa ei saa unohtaa

Vanha sekametsä on Suomen luonnonsuojeluliiton puheenjohtajan Harri Höltän mielimaisema. Itsekin metsää omistava joensuulainen pelkää, että biotaloushuuma voi tuoda vauhtisokeutta.

Korjattu Hoitokoulu-juttu kasvupaikkatyypeistä julkaistu verkossa

20.4.2015

Painetussa Metsään-lehdessä julkaistun Hoitokoulu-jutun "Mikä tyyppi?" yksi sivu oli virheellisesti ruotsinkielinen. Juttu on luettavissa kokonaisuudessaan suomeksi verkossa.

Lakimies vastaa: Yhteismetsän edut

8.4.2015

Mitä hyötyä on yhteismetsään liittymisestä?