Garn av trä siktar mot internationella marknaden

Spinnova Oy i Jyväskylä utvecklar garn av träfiber som i bästa fall kan ändra den internationella textilindustrins riktning. Cellulosa blir till ett etiskt och ekologiskt material utan kemiska processer.


Den naturvita skjortan i babystorlek känns nästan som bomull i handen, kanske lite strävare. Skjortan ser helt vanlig ut men en liten lapp inne i den berättar att den är tillverkad av ett överraskande material. Plagget är helt och hållet gjort av trä, det vill säga en kombination av lyocell-garn och Spinnova Oy:s träfibergarn. Innovationen fick sin inspiration från djurvärlden.

– Vår andra grundare Juha Salmela var på Oxford universitet för att lyssna på en spindelprofessors föreläsning om hur spindeln väver sitt nät. Samtidigt arbetade vi på VTT och studerade användningen av nanocellulosa och cellulosa. Juha började fundera på om nanocellulosa kunde sprutas på samma sätt som spindeln tillverkar sitt nät. Experimentet tydde genast på bra resultat, säger Spinnovas verkställande direktör Janne Poranen.

Det första patentet söktes 2011 och sedan 2015 har Spinnova Oy fokuserat på att utveckla träfibergarn i Vaajakoski i Jyväskylä. Företaget utvecklar monofilgarn som är ganska styvt och består av en lång tråd på rulle. Den andra produkten är stapelfiber som kan vidareförädlas till fibertyg eller textilgarn.

– Den största skillnaden till alla andra motsvarande produkter är att vi inte kemiskt klyver träfiber till polymerer och bygger nytt fiber. Vi tar den cellulosafiber som kommer från cellulosafabriken och så tar vi kontroll över fibermassans strömningsegenskaper så att vi med en mekanisk process kan orientera fibrerna enligt strömningsriktningen så att de binds till varandra, säger Poranen.

Laboranten Karri Björklund blandar tillsatsämnena i beredningen. Alla steg i produktionen sker under samma tak.

Ekologiskt hållbart alternativ till textilindustrin

Klädindustrin är en stor möjlighet för Spinnovas affärsverksamhet. Träfibergarn har den fördelen att produktionen är hållbar. I jämförelse med bomull går det åt 99,5 procent mindre vatten, 80 procent mindre energi och inga skadliga kemikalier.

– Råvaran är förnybar, certifierad och kan spåras. Människor tycker om bomull. Det känns bra men tittar man noggrannare på bomull så är det varken etiskt eller ekologiskt hållbart, säger Poranen.

Stapelfiber kan bli till spunnet garn eller ett material som påminner om fårull.

Tills vidare har träfibergarnet resulterat i små provbitar av tyg och Poranens och hans hustrus klädsel på Slottsbalen år 2016. Poranen beskriver sin frackväst gjord av träfiber som behaglig och luftig. Tråden känns styv när den är på rulle, men man kan göra mycket av den. När man tvättar plagget blir det mjukare och bättre. Det finns nästan ändlöst med möjligheter vad gäller bearbetning.

– Vi har gjort tryck på tyget med miljövänliga reaktivfärger. Det ser ut som om tyget tar och håller färgen som bomull. Man kan ju färga papper, kartong och cellulosafiber också. Om man så vill kan man färga fibrerna först och sedan producera garnet. Tyget kan göras vattenfast eller vattenuppsugande, säger Poranen.

Målet är industriell produktion

En framtida stor utmaning för textilindustrin är återvinning av textilavfall. Spinnova har inte ännu desto noggrannare granskat återvinningen av produkter tillverkade av träfibergarn.

– Kläder återvinns i väldigt liten grad eftersom det finns en massa blandmaterial och det är svårt att hitta teknologier med vilka fibrerna kan separeras från varandra. Vår produkt är i princip som papper. Om textilen till hundra procent är tillverkad av våra fibrer så kan den återvinnas som papper.

Just nu utvecklar företaget stapelfiber som kan spinnas till garn eller göras till fibertyg. Grundidén är den samma som för träfibergarn, men tillämpningen är en annan.

– Stapelfiber erbjuder många råvarumöjligheter. Återvunnen råvara kan användas och till och med avfall kan göras till stapelfiber.

Just nu är Spinnovas utvecklingsarbete i sitt häftigaste utvecklingsskede. Företaget letar efter samarbetspartner och finansiering för en industriell pilotanläggning.

– Den bästa försäkringen om att vår verksamhet är bra är att stora internationella företag förhandlar med oss. Teknologin fungerar och nu måste vi arbeta med större volymer och färdiga produkter. Vi fattar nu beslut om vilka produkter och program vi fokuserar på, säger Poranen.

 

Trä och cellulosa i textilindustrin

  • Cellulosa används främst inom textilindustrin för att ta fram regenatfibern viskos. Produktion av viskos kräver kolsvavla så det finns en stor efterfrågan på mer ekologiska alternativ.
  • I början av 1990-talet kom lyocell-regenatfiber ut på marknaden, sålt under varumärket Tencel. Lyocell tas fram från cellulosalösning.
  • Vid Aalto-universitetet forskar man just nu i Ioncell-F-teknologi, där en jonisk lösning används.
  • Med hjälp av karbamatteknologin som VTT utvecklat görs cellulosa löslig med urea.
  • Med BioCelSol-teknologin som VTT och Tammerfors tekniska universitet forskar i omvandlas cellulosa med enzymer.
  • Spinnova Oy:s träfibergarn tillverkas av fiber utan något kemiskt mellanskede.

Källor: Aalto-universitetet, VTT, Tammerfors tekniska universitet, Lenzing Group.

Share/Save

spinnova kuitulanka

Kuidunkokoinen keksintö tähtää kansainvälisille markkinoille

Jyväskyläläinen Spinnova Oy kehittää puukuidusta lankaa, joka voi parhaimmillaan muuttaa kansainvälisen tekstiiliteollisuuden suunnan. Selluloosasta syntyy ilman kemiallisia prosesseja eettistä ja ekologista materiaalia. 

Metsä uudistuu pala kerrallaan

Metsä uudistuu pala kerrallaan

Eri-ikäisrakenteisessa metsänkasvatuksessa metsää käsitellään poiminta- ja pienaukkohakkuilla. Metsänomistajat tutustuivat näihin hakkuutapoihin Saarijärvellä.

Koira ja kopteri pesivien metsojen apuna

Koira ja kopteri pesivien metsojen apuna

Keski-Suomen maakuntalintu metson kolme viimeisintä lisääntymiskautta ovat epäonnistuneet, ja linnut tarvitsevat pesiensä suojaamiseen apua. Sadan pesän savotta -hankkeessa kokeiltiin pesän bongausta kopterilla.

Lähimetsistä syntyy sähköä ja lämpöä koteihin

Lähimetsistä syntyy sähköä ja lämpöä koteihin

Tampereen Sähkölaitos tuottaa bioenergiaa hakkeella, jota saadaan oman maakunnan metsistä. Sahoille tai selluntuotantoon kelpaamattomat puunosat poltetaan sähköksi ja lämmöksi voimalaitoksessa. Hake korvaa uusiutumattomia ja ulkomailta tuotuja polttoaineita.

Kosmetiikkaa suomalaisesta metsästä – 5 arvokasta raaka-ainetta

Kosmetiikkaa suomalaisesta metsästä – 5 arvokasta raaka-ainetta

Pohjoisen karuissa kasvuolosuhteissa selviytyvät puut ja varvut kiinnostavat kosmetiikan valmistajia. Puunjalostuksen ja marjastuksen sivutuotteena syntyvästä jätteestä eristetään arvokkaita, antioksidanttipitoisia ainesosia kauneudenhoitoon.

Korjattu Hoitokoulu-juttu kasvupaikkatyypeistä julkaistu verkossa

20.4.2015

Painetussa Metsään-lehdessä julkaistun Hoitokoulu-jutun "Mikä tyyppi?" yksi sivu oli virheellisesti ruotsinkielinen. Juttu on luettavissa kokonaisuudessaan suomeksi verkossa.

Lakimies vastaa: Yhteismetsän edut

8.4.2015

Mitä hyötyä on yhteismetsään liittymisestä?