Granbarkborren dödar äldre granskogar

När brunt borrmjöl uppenbarar sig på granens stam lönar det sig för skogsägaren att vara på alerten. Skogen kan nämligen ha angripits av den förödande granbarkborren. Vad är det riktigt för djur? Går det att förbereda sig för deras angrepp?


Vad är granbarkborren?

Granbarkborren är den insekt som gör mest skada i våra granskogar. En vuxen skalbagge är ungefär en halv centimeter lång och mörkbrun till färgen. Den angriper äldre granar genom att borra sig genom barken. Hanen gör en parningskammare och lockar dit honor med hjälp av feromon. I det här skedet uppstår det små högar av brunt borrmjöl på stammen. Mjölhögarna är det första tecknet på att barkborrar har angripit granen.

Enligt utredningar räcker 2 000–4 000 barkborrar för att döda en levande gran.

Vilken är barkborrens föda?

Efter parningen gräver varje hona en egen modergång och värper sammanlagt 40­–60 ägg i äggfickor. Larverna börjar sedan gräva egna gångar och äter granens bast. Utvecklingen från ägg till vuxen skalbagge räcker ungefär sex veckor.

Var övervintrar barkborren?

Barkborren lämnar trädet på hösten och gräver sig ner i markens förna för att övervintra. Där är den skyddad även mot hård vinterköld. På våren när temperaturen överskrider +18 grader flyger barkborren upp och påbörjar svärmningen.

Kan trädet försvara sig mot angrepp?

Granen försöker stöta bort skalbaggarna genom att utsöndra kåda. En välmående gran med vattenhushållningen i skick kan försvara sig rätt så bra mot mindre angrepp. När det finns rikligt med barkborrar blir angreppet för stort och då kan även friska granar dö. Enligt utredningar räcker 2 000–4 000 barkborrar för att döda en levande gran.

En vuxen granbarkborre är en ungefär en halv centimeter lång skalbagge som förstör granbestånd.

Varför har granbarkborren blivit en farlig skadegörare?

När barkborrestammen är liten angriper barkborrarna enstaka vindfällen och träd som försvagats av solen. Flera varma och torra somrar i kombination med stora mängder vindfällen är gynnsamma för barkborren och därför har stammen nu blivit så stor.

Vad kan jag som skogsägare göra för att minska skaderisken?

Barkborren förökar sig i obarkat virke och därför är det synnerligen viktigt att virket transporteras bort från skogen innan den nya generationen kläcks. Lagen om bekämpning av skogsskador förutsätter att vindfällen, snöbrott och obarkat granvirke körs bort från skogen senast 15.7–15.8  beroende på var i landet virket är. På Sydkusten är sista datum 15.7 och i Österbotten 24.7.

Lagen förpliktar att transportera bort obarkat virke och skadade träd från skogen till den del som mängden överskrider 10 fastkubikmeter per hektar. Nu när barkborrestammen är hög kan också mindre virkesmängder utgöra en skaderisk.

Det lönar sig att hålla ett öga på äldre granskogar redan på försommaren. Kådflöde och högar av borrmjöl är de första tecknen på att trädet har blivit angripet. Senare på hösten ramlar barken av de döende träden trots att kronan ännu är grön.

Kan man stoppa skadan genom att ta bort enstaka träd?

Om det i en äldre granskog finns flera träd som har angripits av barkborren lönar det sig att avverka hela beståndet och köra virket bort från skogen före skogsskadedelagens datum. Avverkningen av enstaka skadade träd avlägsnar oftast inte hela barkborrestammen utan skadan fortsätter även följande sommar.

Ska man ta bort de träd som granbarkborren har dödat?

När de träd som granbarkborren har angripit fäller barken på sensommaren har barkborrarna redan lämnat trädet. Lämna kvar dessa döda träd eftersom de gynnar skogen på två olika sätt: det bor granbarkborrens naturliga fiender i dem, till exempel myrbaggen, och död ved ökar skogens biologiska mångfald.

Finlands skogscentral och Naturresursinstitutet följer med granbarkborrestammen med feromonfällor i södra och mellersta Finland.

Vilken är sommarens skadeprognos?

Våren var kylig och granbarkborrens svärmning började i år först i mitten av maj. Finlands skogscentral och Naturresursinstitutet följer upp barkborrestammen med hjälp av fällor på 37 orter. Hittills har svärmningen varit kraftigast i södra Finland och sydöstra Finland på samma områden som i fjol. Fångsten från fällorna har tillsvidare varit i medeltal hälften av fjolårets mängder. Granbarkborrens svärmning fortsätter dock ännu i juli och därför är det för tidigt att säga något om sommarens skador. Väderförhållandena är avgörande för svärmningen och de skador som uppstår. Skaderisken ökar när sommaren är varm och torr.

Källor: Naturresursinstitutet och Skogscentralen

Share/Save

Metsävaratietoa tarvitaan

Metsään.fi-palvelu ja tuttu ammattilainen auttavat metsän­omistaja Esko Lehtimäkeä metsä­töiden suunnittelussa. Kotimaan metsistä kerättyä tietoa on hyödynnetty jo sadan vuoden ajan.

Puu vaihtaa omistajaa verkossa

Kuutio.fi-puukauppapalvelu avautui keväällä metsänomistajien käyttöön. Millä tavalla verkossa sovitaan puukaupoista? Entä miten palvelusta saa parhaan mahdollisen hyödyn irti? Suomen Puukauppa Oy:n toimitusjohtaja Aku Mäkelä kertoo vinkkinsä metsänomistajille.

Maalaisjärki ja sisu auttavat puuauton ratissa

Porilainen Sarah Lindahl nauttii isojen asfalttiteiden ja pienten metsäteiden vaihtelusta, kun puuauton kuljettajan työ vie kuormalta toiselle. Välillä yllättävät tilanteet vaativat kuskilta kekseliäisyyttä.

Suojeltu kotimetsikkö humisee jälkipolvillekin

Suojeltu kotimetsikkö humisee jälkipolvillekin

Porilaiset Eeva Kalenoja ja Sergei Käki lahjoittivat lähimetsänsä suojeluun. Päätöksellä he halusivat kunnioittaa satavuotiasta Suomea ja sen luontoa.

Viihtyisä metsäpuutarha

Viihtyisä metsäpuutarha

Hyvässä metsäpuutarhassa on helppo liikkua ja se tarjoaa elämyksiä erilaisille vierailijoille. Lapsille voi olla seikkailumetsää, haaveilijoille ajatusten kukkulaa ja esteetikolle puroja ja lampia.

Korjattu Hoitokoulu-juttu kasvupaikkatyypeistä julkaistu verkossa

20.4.2015

Painetussa Metsään-lehdessä julkaistun Hoitokoulu-jutun "Mikä tyyppi?" yksi sivu oli virheellisesti ruotsinkielinen. Juttu on luettavissa kokonaisuudessaan suomeksi verkossa.

Lakimies vastaa: Yhteismetsän edut

8.4.2015

Mitä hyötyä on yhteismetsään liittymisestä?