Ett arrendeavtal kan trygga favoritlandskapet

Skogsägare, fackmän i skogsbranschen, stugägare och företagare kan ha mycket olika uppfattningar om vad som är ett vackert landskap. Projektet Metsämaisema mieleiseksi (Ett tilltalande skogslandskap) sprider information om landskapsarrendering.


Företagaren Anni Korhonen driver värdshuset Puukarin Pysäkki och njuter av att bo på landet. En av Korhonens favoritvyer öppnar sig från balkongen på värdshuset, som är beläget i bergslandskapet Valtimo i Norra Karelen. Här kan man andas den lokala förankringen, naturen och den karelska kulturen, säger hon. Kärnan i verksamheten utgörs av den passivitet som den omgivande naturen erbjuder.

– Naturen ger mig businessen och maten. Även om jag inte kan gå ut i naturen varje dag får jag stresstålighet enbart genom att leva i en miljö som den här. Jag vet inte om någon är likgiltig för vad som syns i omgivningen. När man levt en stor del av livet i samma landskap blir det en självklarhet. Jag försöker hålla ögonen öppna för det unika landskapet och detaljerna i det.

Anni Korhonen

En av Anni Korhonens favoritvyer öppnar sig från balkongen på hennes värdshus Puukarin Pysäkki.

Utöver gårdsområdet är naturen och landskapet en viktig del av en samarbetsring som består av fyra värdshus. Företagarna i samarbetsringen upprätthåller en 72 kilometer lång skidvandringsled mellan värdshusen. Nu planerar man på att se över leden så att den även kan gås sommartid. Längs leden finns det fjäll, myrar och åkrar – och också 200 olika markägare. Att använda rutten som en vandringsled och att avtala om detta hänger på markägarna och deras planer. Landskapsvärdet i förhållande till sedvanlig nytta i form av pengar måste motiveras väl.

– Det räcker med att en säger nej för att sätta stopp för leden. För markägarna har vi förklarat vilka fördelar det ger dem när en led går över deras marker, men vi kan inte betala alla. Det vore härligt att inte ständigt behöva göra dessa motiveringar. En vandringsled höjer värdet på marken och skogen – inte sänker, konstaterar Korhonen.

Korhonen, som själv äger skog, uppmuntrar skogsägare att fundera på alternativa sätt att nyttja skogarna. Hur sitter skogsbehandlingen i landskapet om man ser till helheten och vad finns det utanför skiftet? Någon kan uppfatta ett videsnår som en ovårdad djungel, medan en annan ser det som en bra matplats för bin.

– Finländarna har ett speciellt förhållande till mark- och skogsägande. Vi har allemansrätten, men läget förändras när man frågar lov. Man ser inte skogen för träden. Å andra sidan har man börjat värdesätta naturen allt mer.

Skidvandringsled

Landskapen och den finländska skogsnaturen är en viktig del av Puukarin Pysäkkis företagsverksamhet och även för skidvandringsleden som upprätthålls av fyra värdshus tillsammans.​

Landskapsarrendering fortfarande ett rätt så obekant alternativ

Landskapsfrågor har man stött på även i Södra Savolax, där det förutom turistföretag finns nästan 50 000 sommarstugor. Det har hänt att stugägare kontaktat Finlands skogscentral i början av stugsäsongen när de märkt att skogen kring stugan har fällts under det gångna året.

– Stugägarna har frågat om det inte finns något man kan göra? De skulle gärna ha betalat för att få bevara träden nära stugan. Det förefaller något oklart för fritidsboende vad en skogsägare får göra och vad skogslagen och certifieringarna innebär, berättar Tarja Hämäläinen, som leder skogslandskapsprojektet vid Finlands skogscentral.

Projektet är på gång i Södra Savolax och har som främsta mål att öka medvetenheten och dialogen kring möjligheterna till landskapsarrendering. Landskapsarrendering innebär i praktiken att ett frivilligt avtal ingås mellan skogsägaren och fastighetsägaren som är granne till skogen. I avtalet kommer parterna överens om skogsbehandlingen i ett visst område.

– MTK har tidigare sammanställt en avtalsmodell för handel med rekreationsvärden, men såvitt jag vet har inga sådana avtal ingåtts mellan privata skogsägare och stugägare.

Landskapsarrendering är således en tämligen obekant företeelse. Landskapsfrågor tas inte heller upp i den gällande skogslagen. En avgörande faktor är pengarna, dvs. kompensationsnivån och räntorna. Vad är det exakta priset på uppskjuten avverkning, om det finns risk för att beståndet murknar eller skadas på annat sätt?

– Om en skogsägare planerar avverkningar och föreslår eller begär betalning för att avstå från det, kan grannfastigheterna uppleva det som utpressning, tillägger Hämäläinen.

Olika parter ser också på skogslandskapet ur olika tidsperspektiv. För skogsfackmän är bearbetning av landskapet en tillfällig olägenhet, medan stugägare kan uppleva att en förändring är för evigt.

– Föreställningarna om ett stuglandskap bygger på lantromantik och skogen är ett robust element. Många uppfattar inte ett plantbestånd som riktig skog. Det talas om socialt ägarskap, dvs. folk anser att den fastighet de äger ingår i ett större stuglandskap som inte får rubbas.

Komposten, en naturlig del av trädgården

Enligt Anni Korhonen är komposten en naturlig del av trädgården och därför får den vara en synlig del av landskapet på värdshusets bakgård.

Nya förtjänstmöjligheter för ägare

Skogslandskapsprojektet uppmuntrar stugägare och turistföretagare till aktivitet ifall det finns intresse för ett landskapsarrendeavtal med markägaren. Projektet sprider information även till skogsfackmän: enligt en enkät som genomfördes bland skogsägare brukar landskapsfrågor inte tas upp till behandling i samband med avverkningar, åtminstone inte direkt.

Skogsägare förhåller sig i regel positiva till möjligheten att arrendera. Enkäten som genomfördes inom ramen för skogslandskapsprojektet besvarades av 303 skogsägare, av vilka 212 vore beredda att senarelägga slutavverkningar om man kommer överens om kompensationen. Exempelvis vore 128 av dem som svarade beredda att röja undervegetationen utan ersättning. Den ekonomiska tryggheten som skogen ger var ett av de viktigaste målen för skogsägandet. En stor del av dem som svarade ansåg det rätt så osannolikt att arrendatorerna är intresserade av att betala det pris markägaren önskar för senareläggning av en slutavverkning.

– Landskapet uppfattas inte som en penningfråga. Men det kan finnas andra förtjänstmöjligheter utöver virkesproduktionen, påminner Hämäläinen.

Anni Korhonen vid Puukarin Pysäkki är intresserad av landskapsarrendering.

– Om jag tänker på mig själv är tröskeln nog hög för att börja begära pengar av stugägare eller grannar. Men kanske skulle landskapet uppskattas på riktigt om bevarandet av det involverar pengar.

Landskapsarrendering

  • Landskapsarrendering är ett avtal mellan skogsägaren och grannfastighetens ägare om behandlingen av skogen i ett givet område. I avtalet beaktas bägge parternas behov och mål.
  • Ett landskapsarrendeavtal är frivilligt och det ingås för en viss tid.
  • Avtalet görs i allmänhet skriftligen och kan sägas upp om situationen förändras avsevärt.
  • Den ersättning som ska betalas varierar från fall till fall. Det finns tillsvidare inga färdiga tabeller eller beräkningsscheman.
  • Avtalet kan till exempel gälla senareläggning av en slutavverkning, röjning av ett klent bestånd för att förbättra sikten eller att lämna kvar en bredare skyddszon på stranden av ett vattendrag.

Källa: Projektet Metsämaisema mieleiseksi

Share/Save

Viihtyisä metsäpuutarha

Viihtyisä metsäpuutarha

Hyvässä metsäpuutarhassa on helppo liikkua ja se tarjoaa elämyksiä erilaisille vierailijoille. Lapsille voi olla seikkailumetsää, haaveilijoille ajatusten kukkulaa ja esteetikolle puroja ja lampia.

Vuokrasopimus voi turvata mielimaiseman

Vuokrasopimus voi turvata mielimaiseman

Metsänomistajilla, alan ammattilaisilla, mökkiläisillä ja yrittäjillä voi olla hyvin erilainen käsitys kauniista maisemasta. Metsämaisema mieleiseksi -hanke levittää tietoutta maisemanvuokrauksesta, jossa osapuolet voivat sopia toivotusta metsänkäsittelystä.

Kirjanpainaja

Kirjanpainaja tuhoaa varttuneita kuusikoita

Kun kuusen rungolle ilmestyy ruskeita purukasoja, kannattaa metsänomistajan valpastua. Jäljet on saattanut jättää tuhoisa kaarnakuoriainen, kirjanpainaja. Millaisista otuksista oikeastaan on kyse? Entä voiko niiden iskuun mitenkään varautua?

spinnova kuitulanka

Kuidunkokoinen keksintö tähtää kansainvälisille markkinoille

Jyväskyläläinen Spinnova Oy kehittää puukuidusta lankaa, joka voi parhaimmillaan muuttaa kansainvälisen tekstiiliteollisuuden suunnan. Selluloosasta syntyy ilman kemiallisia prosesseja eettistä ja ekologista materiaalia. 

Metsä uudistuu pala kerrallaan

Metsä uudistuu pala kerrallaan

Eri-ikäisrakenteisessa metsänkasvatuksessa metsää käsitellään poiminta- ja pienaukkohakkuilla. Metsänomistajat tutustuivat näihin hakkuutapoihin Saarijärvellä.

Korjattu Hoitokoulu-juttu kasvupaikkatyypeistä julkaistu verkossa

20.4.2015

Painetussa Metsään-lehdessä julkaistun Hoitokoulu-jutun "Mikä tyyppi?" yksi sivu oli virheellisesti ruotsinkielinen. Juttu on luettavissa kokonaisuudessaan suomeksi verkossa.

Lakimies vastaa: Yhteismetsän edut

8.4.2015

Mitä hyötyä on yhteismetsään liittymisestä?